Lite osmidigt beteende

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är solis-1.png

Igår hamnade jag i regnskurar då jag var ute och gick rask långpromenad på kvällen. Det var lite roligt för jag var jätteblöt framtill men torr på baksidan, så jag fick verkligen all regn piskat mot mig på framsidan. Som gammal hundägare i 11 år och även sedan barn och tonåren som hundägare så klagar man aldrig, det är bara att ge sig ut och gå när man har hund och samma känsla fick jag nu. Varför ska jag vända och gå hem? Nu hade jag bestämt mig för att gå ut och gå och då var det bara så, PRONTO! Lyssnade också på bra musik och behövde även lite egentid kände jag. När Bellis somnat sedan kikade vi på Let´s Dance och jag tycker att vem som helst av dem kunde vinna. Dock har jag svårt för Filip just nu trots att jag gillat honom innan för han är så ödmjuk och lättsam. Jag tycker han håller på för mycket med dansaren utanför dansgolvet och säger vet inte hur många gånger under säsongen att han hittat en vän för livet m,m. Tror jag hört det utan att överdriva minst 10 gånger. Även BQ sa samma vid ett tillfälle hans uttryck var – Men ge dig nu grabben vad du håller på, det blir för mycket. Med tanke på att även TV 4 drivit om dem i direktsändning att ”är dem ett par?” Så blir det för mycket.

Tycker han är osmidig, men värdig vinnare!

Jag har ju följt Peg Parnevik länge som ska vara en så kallad livskamrat till Filip och jag hade inte velat att BQ skulle hålla på och säga och göra så där som han gör med Linn då de inte dansar. Såklart får de vara vänner, såklart får man ha tjejkompisar. Dock så blir det för mycket med tanke på att Peg har fått ta massor av skit för dessa spekulationer. Peg har fått elaka kommentarer till henne att hon ser ut som ett ”hästansikte” och att Linn är vacker som en ängel jämförelsevis mot henne. Skriver man så ens? Visst det är rötägg som skriver så till henne och det är dåliga skvallerblaskor som skriver mycket skit om de. Det skiten och de blaskorna bryr jag mig inte ens om utan jag syfter på att Filip håller på för mycket och tittar på, kramar, pratar om, tar på Linn för mycket och jag går på efter vad Peg har sagt i sin egen podd att hon fått ta så mycket skit för detta att hon inte kan gå ut längre hon bara gråter. Hennes familj är t.o.m oroliga för henne för hon är så deppig. Det går jag på PEGS EGNA ORD, då tycker jag Filip vid något tillfälle under säsongen hade kunnat kläckt ur sig något kärleksfullt till Peg.

De var på tv 4 nyhetsmorgon idag med för att prata om vinsten och vad tror ni? Jo han säger åter igen att han fått en vän för livet och så klappar han henne på låret? Programledaren frågade honom vad han ska göra nu?! Hans svar var att han måste tvätta undan all tvätt, sedan att han (varför inte säga jag och Peg) skulle åka ut och ta igen sig i Järvsö. Samt att han ska ta varje tillfälle han kan för att dansa med Linn och t.o.m våldgästa hennes dansträningar. Det tycker jag är märkligt beteende faktiskt! Varför kunde han då inte nämn att han skulle till Järvsö med Peg? BQ sa också att han beter sig egoistiskt och att det fanns bara Let´s Dance för honom nu och att han verkar inte ens tänka på hur det kan uppfattas. Jag tycker det är osmidigt beteende, fast i allt så tycker jag att han är en värdig vinnare för han dansar jättebra och dem har gjort jättebra framträdanden tillsammans. Han ska få glänsa och vara glad i detta, han ska få ta detta som sin grej, han ska också få den här chansen för han är en jätteduktig dansare. Dock så kan jag inte se förbi hans ”osmidiga” beteenden mot sin flickvän som fått så mycket hat. Då borde han kanske inte betet sig osmidigt. Jag känner att när BQ också reagerar själv utan min påverkan och säger att han tycker det är för mycket så känns det som det är för mer eller vad man ska säga. Detta är min åsikt, håller ni inte med om det VAD BRA! då kanske deras beteende eller hans är fullt normalt och det inget finns att säga.

⇛ Här kan ni lyssna på Pegs Poddavsnitt när hon talar ut om det hela – Pillowtal Peg och Penny – Okej. Let´s Dance.

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig, det löser vi på mindre än 1 sekund!

Om wordpress frågar efter att du ska logga in när du ska kommentera hos mig så känner den av att du har google-konto eller tidigare använt wordpress med den mailadressen. Då vill wordpress att du loggar in på det kontot. För att det ska gå smidigt går du bara tillbaka till min blogg. Du går tillbaka till kommentarsfältet. Använd en mail som inte varit registrerad på google eller wordpress. Har du ingen annan mailadress så hitta på en bara. När du skriver en annan mailadress i kommentarfältet så kommer det att gå att kommentera. Då frågar inte wordpress efter inloggning.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är solis-1.png

Måste man alltid vara ense om saker?

Halloj på er, eftersom BQ nu jobbar i stan igen så unnade jag mig lite sovmorgon idag och BQ körde tösen till skolan så nu dricker jag gott te och ska sedan sjunka in i studierna några timmar. Det är dags för lunch sedan och sedan några timmars studier igen sedan. Ska skriva klart uppgiften om pedagogens historik. Idag känner jag av pollen mer och det kliar och sticker i näsan, samt jag nyser. Jag inväntar bara ett telefonsomtal som ska ringa strax så jag kan få det avklarat, känner jag vill ha rätt fokus sedan.

Måste man alltid vara ense om saker?

Jag kom och tänka på en grej och vill förtydliga nu att detta handlar inte om BQ och mig nu utan en ren nyfiken tanke. När det gäller ens partner och beslut man ska ta, bestämmer ni dem alltid tillsammans? Om det är något som hänt, något som måste åtgärdas eller något som gäller exempelvis barnen, rådfrågar ni då alltid med varandra? När du vet att magkänslan är nästan 100% säker (helt säker kan man aldrig vara) och du känner att det här beslutet är korrekt och så måste vi säga eller göra?` Så kommer din partner hem efter jobbet, ni pratar om detta och hen är helt oense med dig?! Du känner fortsatt att du har rätt och försöker strida för din sak och partnern ger sig inte. Ger du vika då? Vem har rätt, har ingen det? och finns det ett bästa alternativ när man inte är ense? Både kanske är lika tvärsäkra att man har rätt.

När det gäller mig själv så bestämmer jag det helt själv och så är det nog för oss flesta. När det gäller ens barn måste man ju såklart vara så eniga det går och prata om det tillsammans. I bland kanske man får övertala den andra just för att man vet att detta blir bäst och kan man inte komma sans så får man ju rådfråga någon utomstående. När det gäller ekonomi som kan drabba både måste man ju såklart vara eniga om hur man löser det och att man inte köper något för stora summor utan att rådfråga med den andra partnern. I många fall ska ju barnen också få säga hur de tycker i vissa familjesammanhang eller om vi ska göra något. Det är ju dock föräldrarna som bestämmer när det gäller ekonomiska utgifter.

För att vara ense måste man veta vad man är oense om

Men en sak är säker för att vara ense om något så måste ju båda vara på det klara vad man är oense om inte sant? Det är ju viktigt att man faktiskt tänker på det. Tänk en händelse där jag säger att jag vill anmäla Bellis på en sommarskola och så får jag ett svar – Ja det kan hon väl få? Skulle ni se det som att ni är ense då? Eller att du vill åka till Grekland på semestern men partnern bokar en vecka i svärföräldrarnas stuga för ni ska spara in pengar eftersom vi måste skaffa nya vinterdäck till vintern, samt fler grejer till bilen som behövs. Var ni överens då?, vem tänker rätt?

BQ och jag är i stort satt alltid ense om saker men vi tycker inte alltid likadant och då är vi eniga om att vi kommer inte tycka lika i detta för vi har inte samma åsikt just om det. Vi tycker inte alltid lika om lösningen eller ärendet det gäller och får vi helt enkelt kompromissa. BQ kan man behöva motbevisa eller argumentera med ibland för att han ska se varför det jag säger är rätt, lite krävande ibland men vi brukar hitta bra slutresultat.

Hur känner ni i denna frågan? När är rätt väg att mötas och kan man få vara helt oense och tillsammans ändå bestämma vems val man ska välja?

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig, det löser vi på mindre än 1 sekund!

Om wordpress frågar efter att du ska logga in när du ska kommentera hos mig så känner den av att du har google-konto eller tidigare använt wordpress med den mailadressen. Då vill wordpress att du loggar in på det kontot. För att det ska gå smidigt går du bara tillbaka till min blogg. Du går tillbaka till kommentarsfältet. Använd en mail som inte varit registrerad på google eller wordpress. Har du ingen annan mailadress så hitta på en bara. När du skriver en annan mailadress i kommentarfältet så kommer det att gå att kommentera. Då frågar inte wordpress efter inloggning.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är solis-1.png

Vet du om att du är vacker?

Jag önskar jag funnits där för mig själv då!

Många gånger tänker jag på hur sårbara vi är egentligen. När jag gick i skolan från grundskolan till högstadiet så var jag i stort sett alltid ensam och övergiven skulle man kunna se det. Jag kommer så väl ihåg hur många gånger som helst när jag satt och gungade på en gunga och tittade på då andra barn lekte. Jag satt där för att jag visste inte vad jag skulle göra eller vem jag vågade leka med. I bland kom någon och satt sig och gungade bredvid mig, men det var inte mer än så. Jag blev mer och mer utanför i min klass och ingen besvärade sig med mig eller vad man ska säga. Såklart var jag också mobbad för jag var så bräcklig och blev ett tacksamt objekt att hacka på och vara elak emot. Trots allt det så var jag i skolan och kämpade mig igenom det. När jag minns tillbaka på grundskolan och högstadiet så är det bara med sorg och ilska kan man säga. Vid grupparbeten var det ingen som valde mig utan jag fick alltid tvingas in i en grupp som läraren valde. Jag vågade inget göra utan var mest som en skugga bakom alla andra. Vid redovisningar dock, då var det roligt att lägga ögonen på mig. Då skrattades det och hånades mot mig då jag stod där framme. Trots det att det var så som det var så utsatte jag mig alltid för skolan och när jag ser tillbaka på det så måste jag sett väldigt ledsen och osäker ut jämt. Det är extra jobbigt nu när man är mamma att tänka på. Jag önskar att jag kunde kliva tillbaka till den tiden och gett mig mer självförtroende och att jag inte såg mig så värdelös som jag gjorde. Mamma, pappa och min syster gjorde nog så gott det kunde. Det går dock inte styra ungarna i skolan.

När jag minns tillbaka var högstadiet den absolut värsta tiden i mitt liv och jag tycker det är så orättvist att man ska behöva genomgå sådant här som barn. Det sätter spår och jag kommer alltid ha en känsla inom mig som säger att jag inte duger som jag är. När man går på högstadiet så är man ju stor också, med det sagt så minns jag ju för mycket som hände som jag kan ta och känna på det fortsatt idag. Jag minns all ångest, all stress, allt dåligt självförtroende och att känna sig ful och äcklig. På den tiden drog jag också på mig ätstörningar och jag var sjukt smal.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är solis-1.png

När magkänslan inte vet vart den är!

När vi sedan kom till gymnasiet började jag äntligen tro på mig själv lite mer och vet ni, det var faktiskt en enkel grej men stor för mig som gjorde att jag förstod att allt är inte som det varit. Jag ska berätta, men tar det lite från början. Jag kom inte in på den utbildningen jag sökt först utan fick sätta mig på reservlista. Jag fick meddelande efter skolan börjat efter en vecka att jag fick plats för att en annan elev valt att hoppa av för att gå en annan linje. När jag väl kom in på utbildningen så började jag med magsjuka. Jag började därför 14 dagar senare än de andra i klassen. Den mobbade Mirre hade då såklart hjärnspöken och var jättenervös inför detta. Den sommaren innan första ring så hade något hänt med mig. Jag börja må bättre och det tror jag mycket berodde på för att jag lämnat andra skollivet bakom mig, jag var fri från dem. Jag hade börjat sminka mig och liksom tro på mig att jag kunde vara fin. Jag hade varit till frissan och permanentat mitt långa hår med stora lockar, inte minikrull. Jag minns att jag kände mig extra fin. Då var dagen inne och jag skulle kliva in i klassrummet, pulsen var hög och jag gick tillbaka lite till den där nertrycka skoltjejen igen tyvärr. När jag kliver in i klassrummet presenterar läraren mig för de andra och att jag nu skulle gå i deras klass. Jag går sätter mig på en plats och då råkar jag höra att två killar säger snett bakom mig (som de förstås inte trodde jag hörde) – Yes, vi får en snygg tjej i klassen! Jag minns att jag tänkte VAAA?! sa dem det där? Jag förstod sedan att de menade det för den ena killen vart kär i mig och ja jag i honom också. Tyvärr för mitt dåliga självförtroende så jag tog aldrig mod till mig att tro på det så jag stötte bort honom. Han fattade aldrig att jag var förtjust i honom. Varför jag vet att han var förtjust i mig var för jag långt senare tog mod till mig och berättade det för honom, men då hade vi redan träffat andra partners. Då berättade han också att han var kär i mig på den tiden. Då var ju det redan för sent kan man ju då säga.

Vet du om att du är vacker?

Gymnasiet hjälpte i alla fall mig att få bättre självförtroende. Jag minns även tillbaka till ett tillfälle då jag och 4 andra tjejer i klassen gick genom aulan för att gå till gympan. Då satt ett gäng killar från 3:e ring där som klassades som snyggingar eller vad man ska säga. Tjejerna i klassen var ju lite crush i dem och det var alltid lite fnissigt då de gick förbi oss vid skåpen. Jag var det inte för att jag hade väl fortfarande inte det självförtroendet att tro på det. Vi gick förbi dem och då ropade en av dem och tittade på mig- Hej du! Marie heter du va sa ena av dem?! jag minns att jag vart jättenervös och trodde att de skulle håna mig eller säga/göra något så jag skulle bli ledsen. De sa inget först utan mest tittade på mig – Ja det gör jag sa jag då och log väl lite! Jag minns jag tänkte, ok?! vad kommer de säga nu då?!- Du är (svordom) fin sa en av dem då. Jag vet faktiskt inte om jag sa något utan jag vet att jag blev jättegenerad och mest fnissade. Samt att jag kände mig lite besvärad just för ena tjejen av dem som var med var ju lite förtjust i en av dem och tror det var i han som sa det. Det blev inget med den killen heller som sa så av samma anledning som innan, jag hade inte självförtroende till det. Jag skaffade ingen pojkvän under gymnasietiden, men visst man pussade väl några killar och en av dem var en från killgänget i 3:e ring

Trots som ni ser berättar jag ju om fler hintar och bekräftelser så har jag alltid haft dåligt självförtroende och alltid trott att jag inte ska klara av att göra saker. Jag vill aldrig riktigt lyssna på dem som ger en beröm och komplimanger, man tar dem inte till sig som sig bör. När jag träffade BQ ändrades allt sådant på många plan. Jag var ju trots allt bara 20 år då jag träffade BQ, han 25. Finns ingen människa som fått mig att känna mig så fin som han gör när han tittar på mig. Det är också han som har fått mig att tro mer på mig själv då han kunde läsa av mig ganska snabbt in i vårt förhållande. Nu är det snart 21 år sedan vi träffades och den känslan han gav mig då vi träffades har inte ändrats: BQ är min hjälte och min bästa vän, ÄLSKAR DIG

Vill också tipsa om några vackra låtar som passar in på detta blogginlägg

Cookies n Beans – Now it´s too late

Johnossi – Whats the point

Hilson – Knock You Down

James Blunt – You’re Beautiful

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig, det löser vi på mindre än 1 sekund!

Om wordpress frågar efter att du ska logga in när du ska kommentera hos mig så känner den av att du har google-konto eller tidigare använt wordpress med den mailadressen. Då vill wordpress att du loggar in på det kontot. För att det ska gå smidigt går du bara tillbaka till min blogg. Du går tillbaka till kommentarsfältet. Använd en mail som inte varit registrerad på google eller wordpress. Har du ingen annan mailadress så hitta på en bara. När du skriver en annan mailadress i kommentarfältet så kommer det att gå att kommentera. Då frågar inte wordpress efter inloggning.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är solis-1.png

Det är inte hela sanningen

Nu fick jag helg i mitt hjärta

Idag fick jag denna syn när jag vaknade och man hörde plogbilarna utanför jobba för fullt. Jag vet inte vad jag ska tycka, nog är det vackert och solen skiner på det så det blir ju en vacker vinterdag, jag vill inte ha mer snö nu, det kommer ju heller inte stanna kvar så det blir ju bara blött och kladd.

Nu fick jag helg i mitt hjärta. Klickade precis på knappen SÄND TILL LÄRARE. Så nu är alla uppgifter klara för denna kurs. Nu ska jag bara få denna rättad sedan är det dags för slutprov sedan. Jag skrev klart uppgiften igår klockan 21 på kvällen så nu tar jag väl förtjänat helg från studierna fram tills på måndag då jag måste börja läsa på inför provet.

På måndag kommer vi också ha teamsmöte och samtal med Bellis lärare via datorn. Det som är så sött är att Bellis kommer sitta med henne då vi pratar. Så rart att se de två tillsammans sitta där

Känner man av pollenallergi även ändå?

Jag hade ju började ju känna av pollen ganska så rejält faktiskt förra veckan och veckan innan det. Nu har det blivit kallare igen och snön kom och nu känner jag ingen pollen alls. Vid första tanken så tänker man ju direkt att kylan och snön tar bort pollen. Så är alltså inte fallet, det är alltså inte hela sanningen för alla för börjar man känna av symptom säger vi redan i januari eller ja än tidigare så kan det bero på snömögel som också ger samma reaktioner. Snömögel kan alltså ⇛ orsaka allergi. Därför som allergiker är det jättesvårt att veta när man ska börja medicinera sig. Reagerar man på ⇛ snömögel så känns det ju som om att man får medicinera sig året om. Jag reagerar också på det, jag kan märka det när jag är ute och går att jag blir ansträngd i andningen, det liksom retas i halsen som vid torrhosta.

Någon som fått reaktioner som pollenallergi innan själva säsongen startat?

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig, det löser vi på mindre än 1 sekund!

Om wordpress frågar efter att du ska logga in när du ska kommentera hos mig så känner den av att du har google-konto eller tidigare använt wordpress med den mailadressen. Då vill wordpress att du loggar in på det kontot. För att det ska gå smidigt går du bara tillbaka till min blogg. Du går tillbaka till kommentarsfältet. Använd en mail som inte varit registrerad på google eller wordpress. Har du ingen annan mailadress så hitta på en bara. När du skriver en annan mailadress i kommentarfältet så kommer det att gå att kommentera. Då frågar inte wordpress efter inloggning.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är solis-1.png

Ska vi vara extra kreativa idag?

En perfekt myshörna för en kreativ tös att vara vid

Kommer ni i håg som barn att man alltid var kreativ uppfinnare på vad man kunde ha myshörna och kojor? Allt ifrån inne i garderober, under sängen, under köksbordet och ja vad vet ja. Vi hade husvagn man kunde öppna till att bli halvdörr, där lekte vi kiosk ofta med grannbarnen jag och syrran. Bellis har skapat en myshörna i vår lilla tvättstuga. Där har jag haft uppvikta filtar och kläder vi rensat undan på en lite större bänk där som en sortering. Hon klättrar ofta upp där och leker allt möjligt, idag lekte hon att hon åkte färja med sina gosedjur. Efter hon somnade igår rensade jag undan det som var där och lagt på andra ställen och gjort en jättemysig myshörna åt henne. Tror ni hon blir glad om en stund då hon får reda på det?! Tror Bellis kommer vilja leka massa roliga stunder, själv och med oss, samt med någon kompis. Ska vi vara extra kreativa idag?

För den oroliga så NEJ hon kan inte få upp fönstret, det kan knappt BQ och jag själva heller. Man måste hålla upp en hake samtidigt som man drar handtaget hårt åt ett håll och det har hon får små händer för och har inte den kraften att kunna.

Vart lekte du koja som liten och vart har era barn i sin tur skapat för kojor?

Ska vi vara extra kreativa idag?

Är vi alla kreativa? Kan tänka mig att skulle man ställa frågan i en folksamling skulle inte många säga JA. För när man hör ordet kreativ tänker man att man måste vara kunnig, pysslig och ha öga för en massa. Vi är inte alla pyssliga och måste inte vara det heller. Jag som också läser nu för att börja jobba inom barnomsorgen och som också har jobbat inom barnomsorgen är ju pysslig med barnen. Det är inte bara det som behöver vara pysslig och kreativ. Vi är det alla, du är kreativ, tänk på annat sätt bara!

Hur man kan vara kreativ? Jo jag tänkte säga några exempel jag kom att tänka på

Vilken maträtt eller matschema veckans meny ska innehålla

Planering av din tid och där du skapar luckor för att få in lite spontanitet

Fota bilder till Instagram som annat exempel när du klurar och tänker på vad du ska ha för bild idag

Försöka utmana dig själv lite. Vilken byxa eller tröja, klänning eller kofta du ska ha på dig som du inte brukar ha tillsammans för att våga göra något annorlunda.

Gör något helt annorlunda än du tänkt en fri dag och testa något annat. Kanske den planerade träningsstunden med padel tennis vart en utflykt till något ställe du hört talas om men själv inte besökt än.

Inom musik och din musiksmak. Där kan man vara kreativ då man sätter ihop en musiklista på Spotify och skapar en lista med artister som man får samma känsla av. Kanske du får ett tips på Spotify på en extra bra låt du inte hört innan som du hittar ny kärlek till.

Ser ni det är inte så svårt och behöver inte vara stora projekt för att vara kreativ. Ska vi köra på det idag?!, Ska vi vara extra kreativa?. Vad tänker du göra idag för att vara extra kreativ?, berätta gärna vad du gjorde?!

Kreativt att byta ut skosnören mot sidenband istället, så mycket finare

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig, det löser vi på mindre än 1 sekund!

Om wordpress frågar efter att du ska logga in när du ska kommentera hos mig så känner den av att du har google-konto eller tidigare använt wordpress med den mailadressen. Då vill wordpress att du loggar in på det kontot. För att det ska gå smidigt går du bara tillbaka till min blogg. Du går tillbaka till kommentarsfältet. Använd en mail som inte varit registrerad på google eller wordpress. Har du ingen annan mailadress så hitta på en bara. När du skriver en annan mailadress i kommentarfältet så kommer det att gå att kommentera. Då frågar inte wordpress efter inloggning.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är solis-1.png