Det är tillåtet att säga som man känner, sluta döm varandra!
Vi har det faktiskt kämpigt på jobbet nu, och det känns på ska jag faktiskt erkänna. Det märks på oss allihopa, vi är trötta och räcker inte helt till. Det är så tråkigt då att höra att man gnäller, bara bita ihop mm. Det är ju det vi gör i all sin dagar, var tror man egentligen? Varför får man inte säga att det är jobbigt just nu?, nä gör man det då gnäller man, då är man tråkig?! Låt en vara det då! Det är superjobbigt att vara så lite personal i i stort sett hela barngrupper som bara är något enstaka barn sjukt, plus att man måste även hjälpa till och springa runt på fler avdelningar. Dessutom är det barn som kräver resurs och när resurspersonalen också är sjuka och vi måste agera även det i samma kombo som bortfall av personal. Man är ute hela dagarna och man går och sitter inte och vilar inte något. Visst har man rast, men man känner hela tiden att man måste gå ut igen för man vet att det är väldigt sårbart när man sitter där och försöker njuta av sin mugg te eller kaffe. I går fick ena kollegan dela upp sin rast på fler gånger för att det gick inte gå i från just då. Hur vilar man i kapp då egentligen? Nu är det fler frånvarofall av personal som gäller från i morgon och det innebär faktiskt att det finns ingen personal alls på en avdelningen. Det är så att det är barn som har resurs, plus att det är barn på den avdelningen med som behöver pedagoger, vi kan alltså inte dela upp de barnen på övriga avdelningar. Vi har fått 2 vikarier dit i morgon, men igår då vi fick vikarier så föll även två av dem också bort i smittan. Sammanlagt av 11 personal just på vår sida av förskolan så var det 3 ordinarie personal. Vikarierna är slut och vi har fått ta in annan skolpersonal att hjälpa till för att få det att fungera. Det är INTE mer synd om oss än andra som jobbar i denna smittan, det är tufft för oss ALLA. Dock skriver jag för min egen del och min arbetssituation, det är stor skillnad mot att sitta och gnälla och beklaga sig.
När man får den uppskattningen så fäller man faktiskt en tår!
Mitt i allt detta då är det roligt att få uppskattning och visa att vi finns för er och att man får den uppskattning man behöver. När man får detta av cheferna då känner man faktiskt att man betyder något och att de ser vad vi kämpar och sliter. Lite godis i sammanhanget kanske känns som ingenting, men det gör det faktiskt och bara det fina brevet som de skrivit är ju så fint och betydande ❤
Även igår sa en pappa till mig då han hämtade hen att han ville ge oss en eloge över hur vi verkligen håller ihop en grupp som håller på att falla samman, men det är vi som gör att den fungerar. Han tyckte att vi inom barnomsorgen får för lite uppmärksamhet över hur mycket vi egentligen sliter och hur mycket vi dagligen utsätter oss för smittan och smittor. Det kommer finnas en tid både före och efter pandemin, men just nu är det så infekterat i samhället och vi sitter verkligen fast som i en sardinburk i själva viruset.
Hur länge ska jag stå pall för att inte bli smittad?! är jag ett unikt fall som viruset studsar över?!
✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig, det löser vi på mindre än 1 sekund!
Om wordpress frågar efter att du ska logga in när du ska kommentera hos mig så känner den av att du har google-konto eller tidigare använt wordpress med den mailadressen. Då vill wordpress att du loggar in på det kontot. För att det ska gå smidigt går du bara tillbaka till min blogg. Du går tillbaka till kommentarsfältet. Använd en mail som inte varit registrerad på google eller wordpress. Har du ingen annan mailadress så hitta på en bara. När du skriver en annan mailadress i kommentarfältet så kommer det att gå att kommentera. Då frågar inte wordpress efter inloggning.
Sweetwords By Mirre 