Hur kan man välja att vilja studera till detta yrke?!

Hej

Nu var det torsdag igen och nya friska tag på tredje veckans APL-vecka, ja dahhh så var det ju inte, missar ju denna veckan på APL för jag är sjuk, men vad gör man när det är pandemitider? Jag trivs i alla fall jättebra och tycker jättemycket om denna förskolan. På något sätt ändå så längtar jag tillbaka igen till november då jag kommer vara på plats och plugga distans igen. Det går magsjuka och det går förkylningar. Sedan var det något barn vars mamma hade fått en kollega som fått covid-19 på sitt jobb. Det barnet är nu jätteförkylt. Det är just det som är baksidan med detta yrke. Jag hade inget sagt om jag jobbade där att det var mitt fasta jobb då är det som det är och man får ta alla smittor och sådant som går. Det känns bara lite olustigt och tråkigt om jag skulle bli smittad, eftersom jag faktiskt inte skulle behövt bli det.

Hur kan man välja att vilja studera till detta yrke när man kan sitta på en varm tandläkarpraktik.

Ja, den kommentaren fick jag i veckan och jag tycker faktiskt att det är en rätt realistisk fråga och man kan ju faktiskt få tänka den tanken också. – Hur kan man studera och vilja jobba bland och vilja börja med detta yrke när man kan jobba på en lugn och tyst tandläkarpraktik. Första tanken kanske man faktiskt tror att det är så. Jag kan faktiskt med erfarenhet säga att det är INTE tyst och lugnt på en tandläkarpraktik, man kan se för och nackdelar med alla yrken. En tandläkarpraktik är inte tyst, det är mycket ljud där. Telefonen ringer i stort sett hela tiden. Måndagmorgon kan jag säga att då flyttar jag mig knappt från telefonen och skrivbordet, för det ringer då heeeela tiden. Man ska samtidigt ta hand om patienter i receptionen som man ska avsluta ett samtal i telefonen. Sterilen har mycket ljud i från sig. Diskmaskiner, autoklaven, instrument låter och det låter högt. Man får sällan göra klart jobbet man håller på med och får lämna det vid datorn för att man måste ta hand om patienter i receptionen eller svara i telefonen. Det är mycket gamla människor som går hos tandläkaren och de hör dåligt. Man får prata högt och tydligt. Det är mycket utländska människor som går hos tandläkaren också, de får man också prata lite högre med många gånger. Det är mycket spring om dagarna för man springer mellan alla rummen, sterilen och receptionen så man har att göra kan jag lova.

Att jobba med barn för mig är mycket mer stimulerande, och jag ser inte det som mer högljutt och stressigt än på mitt tidigare yrke. När man jobbar inom barnomsorgen får man vara ute och då i regel är barnen med självständiga och då får man också luft och andas ut en stund.

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig LÄS HÄR, det löser vi på mindre än 1 sekund!

✓ Du behöver bara läsa en gång, till nästa gång vet du

Vad ska du ha din skönhet till om du aldrig kan se den själv?

Hej

Idag har jag sett en av de finaste filmerna jag sett och så vacker. Men även så sorglig, jag har grinat massor till filmen, men det var befriande och skönt samtidigt. Filmen heter All The Bright Places. Filmen är baserad på en novell med samma namn. Huvudkaraktärerna Finch och Violet sammanstrålar på ett något udda sätt, men de inleder på sikt en fin vänskap efter tunga familjetragedier för dem bägge. De stöttar varandra och inleder en romans där ung kärlek verkligen är det rätta ordet. Tyvärr på ytan lurar en sanning som är svår att hantera för en av dem och det blir inte alltid hanterbar. Filmen har en äkthet som gör att den faktiskt får högsta betyg av mig. När jag gråter till en film för att den är så fin så kan man inte annat än att ge den högsta betyg. Ni ska absolut se den och jag är nästan besviken att jag såg den själv och inte tillsammans med BQ.

Det är mycket som rör en till tårar idag

Jag fick tillbaka mitt veckouppdrag för förra veckan och där grät jag nästan också måste jag säga, så bra lovord jag fick över det. Det peppar en ju till att bli frisk. Samt så beställde jag jackan som jag visade i tidigare inlägg – Ebba Fleece Vinterjacka för kvinnor. Så är det något som blev fel, det vart en svart och i fel storlek. Jag har försökt ringa dem, men de svarar inte. Har mailat dem ett par gånger så hoppas att de hinner se det i tid. Annars måste det ju bli retur och det är ju bara så tråååkigt. Sådant här strul är ju inte det man vill ha då man är känslig och sjuk, näee. Jag vart ganska less på mig själv då jag såg det då orderbekräftelsen kom. Hade jag kunnat kasta ut datorn genom fönstret hade jag nog gjort det då. Näee det är för mycket sladdar att dra ut först att jag inte orkade det. Jag hade även beställt en storlek för liten som jag inbillar mig att jag inte kan ha längre för sommaren gjort lite fluff runt midjan. Det får mig att tänka på Penilla Anderssons låt – Låt det gå (Långfinger upp).

Hennes citat i låten ”Vad ska du ha din skönhet till om du aldrig kan se den själv? Vad ger ditt vackra leende om du skriker i kudden av oro? Låt det gå, låt det falla, du måste inte älskas av alla. Låt det gå, låt det falla Hur ska du orka med ditt liv om du aldrig kan vara dig själv? ” Det tycker jag är så vackert, det passar in på mig så många gånger då man är självkritisk och misstror sig själv.

Jag tror faktiskt att felet är gjort med flit att jag kanske inte skulle bli nöjd med den rosa för den kommer vara mer brun än rosa, det är lätt hänt med den rosa färgen. Samt att S kommer sitta som en smäck och att M skulle sitta för stort. Så felet kanske är helt rätt i slutändan. Dessutom är det snyggt att ha gammelrosa eller ljusgrått i form av mössa, sjal och vantar ihop med svart.

”Vad ska du ha din skönhet till om du aldrig kan se den själv? Vad ger ditt vackra leende om du skriker i kudden av oro? Låt det gå, låt det falla”

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig LÄS HÄR, det löser vi på mindre än 1 sekund!

✓ Du behöver bara läsa en gång, till nästa gång vet du

Varför är det första gången menar du?

Hej, njut er tillbaka och minns för en stund!

När ni tänker tillbaka på sommaren, vad tänker ni då? Såklart är det en väldigt speciell sommar där ovissheter och omständigheter gjort att man inte alls kan säga att detta var ”DEN” sommaren eller? Jo jag kan faktiskt känna så att detta var vår sommar och den har många fina minnen och även annorlunda minnen bakom oss. Det är flera saker som varit första gången denna sommar som man inte tänker på bara för man flyter med i allt. Man fungerar ju faktiskt så i allmänhet.

Det är faktiskt första gången fler saker skett denna sommar!

Vad är det som är första gången denna sommar som man kan minnas och ha med sig framåt i framtiden. Ja vissa saker är väl inget man kommer se som ett minne så. Det är första sommaren som jag haft Bellis hemma i sex veckor på sommarlov och samtidigt pluggat heltid. Det fungerade jättebra det också. Nästa sommar så kommer det inte vara så om jag inte längst vägen får för mig att söka och studera något annat när denna utbildning är klar som jag söker in på. Jag är ju färdigutbildad på denna utbildning i juli nästa år. Nästa grej som är första gången är ju oron att vistas utanför hemmet och att inte få träffa sina nära och kära. Första gången som jag inte träffat min familj mer än 1 gång från början av året till hösten. När man möter folk blir man stressad och vill flyta sig snabbt åt sidan för det känns som de kan vara förpestade typ och i runda slängar kan de ju det. Det är inte ofta man blir så irriterad på folk som man blivit detta året för folk inte flyttar på sig för man tänker på sin hälsa. Det är ju en väldigt konstig upplevelse som man innerligt hoppas att det ska bli en stor förändring på så att vi på något sett kan återgå till någon normal framtid. Företag som går i konkurs och människor som dör i förtid för att ett farligt massvirus sprider sig över hela världen. Tredje grejen är att jag vabbade med Bellis i hela 5 veckor samtidigt som jag pluggade heltid. Jag hade en tös hemma för hennes näsa rann och jag fick ringa till rektorn och beydra att hon inte är sjuk, men att hon fick inte komma tills skolan förrän hennes näsa var snustorr. Fjärde grejen som är första grejen är att vi äntligen fick se Gotland som vi pratat så mycket om och att det verkligen blev av också. Det kommer man alltid minnas och det är också den platsen som man verkligen förälskat sig mest i av alla platser som vi besökt genom året.

Tänker man tillbaka på allt är det ganska häftigt egentligen och man kan se tillbaka på detta någon gång i framtiden att detta var det året som… för för eller senare kommer ju corona försvinna och vi kommer kunna se ett ljus i tunneln. Tror ni inte, eller tror ni att detta är vår nya värld? Det kommer stå om detta i historieböckerna och vi kommer leva i ovissheten om det blir nya smittsamma virus som kommer likna denna.

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig LÄS HÄR, det löser vi på mindre än 1 sekund!

✓ Du behöver bara läsa en gång, till nästa gång vet du

Att börja om och dejta?!

Hej och vilken härlig dag?!

Skulle man kunna börja om och dejta om man skulle bli singel igen efter att man varit i ett långt förhållande?!. Jag har svårt att ens tänka i de banor för det känns så långt bort så. Men alltså om man leker med tanken skulle man kunna göra det egentligen?

Dock drömde jag en dröm att jag började dejta.

Det var faktiskt väldigt söt drömmåste jag säga. Jag var så inne i drömmen att jag vart besviken då kl ringde på morgonen. Det var sommar och jag var på konsert och det var ett band med två killar som inte var så ”stort” band utan ett mindre. De var svenskar och i min ålder, jag drömde att de såg ut typ som de där två trollkarlarna,Brynolf och Ljung. Jag satt långt ner på konserten i drömmen med någon hund jag hade med mig, bara det låter ju trovärdigt. Hade även långklänning och jeansjacka på mig i drömmen, klänning med mönster på och jag tolkar det som blommor, trovärdigt igen. Vid ett tillfälle i en av låtarna kom en av de två sångarna (som var lik han i lockigt hår av trollkarlarna) nära publiken där vi satt och då började hunden vifta jättemycket på svansen åt honom. Han klappade hunden och han kunde inte slita blicken från mig mindes jag att jag drömde. Konserten fortsatt och jag noterade väl vid flera tillfällen att han tittade på mig. Det var festival den kvällen med så vid ett tillfälle stötte jag på en av band-medlemmarna (inte han just då) som sa att de hälsade ett budskap att ena sångaren ville jag skulle lägga till han då som jag skrev ovan om på facebook. Jag kände väl direkt att – NEJ jag är ingen grouipe och kommer inte gå på det liksom.

Sångaren satt vid en pir och ler mot mig.

När jag sedan var på väg hem så sitter de två sångarna vid en pir jag går förbi på en bänk där med voven och han ler mot mig och vi börjar prata lite. Jag märker då att han faktiskt var seriös och att han som man kallar det fått upp ögonen på mig som en privat människa och inte som något annat. Vi pratar länge och han tar sällskap med mig hem så jag inte ska gå själv hem. Jag kan t.o.m peka på pirrkänslan vi båda hade när jag drömde. Han säger att jag var så fin och att han inte kunde släppa mig i tankarna och att han ville se vad det innebar. När vi skiljs åt får han pussa mig på kinden. I drömmen lägger jag mig sedan för att sova och då kan jag inte släppa honom jag heller. Så jag lägger till honom på facebook och vi skriver lite till. Han skickar kärleksfulla rader och vet ni där vaknar jag?!!!

Hur tror ni slutet blev? var han en typisk artist som ville utnyttja det?! vart han blixtförälskad och det blev något mellan oss? Eller vart det bara det där och inget mer? Hur hoppas vi att slutet vart? ska jag hoppas på att drömma vidare?

Ni får berätta slutet, vilka är romantiker och vilka är inte det?! För mig är det bara dröm och inget mer eftersom jag har redan min drömprins, men leker man med tanken så kan man väl komma på ett slut.

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig LÄS HÄR, det löser vi på mindre än 1 sekund!

✓ Du behöver bara läsa en gång, till nästa gång vet du

Varför är vi så snabba och rappa att prata negativt?

Hej

Bellis frågade mig varför jag gillar hösten och samtidigt ställde hon frågan varför så många inte gillar hösten. Hon sa såhär att de pratar om HÖSTEN i skolan och att hon tycker det är tråkigt att så många vuxna säger att de inte gillar hösten. Bellis sa att det är tråkigt för hon gillar ju hösten så mycket och då kan hon inte förstå varför att det ska pratas negativt om hennes älskade höst. Ja varför är det så?!

Varför är vi så snabba och rappa att prata negativt?

Ja det är faktiskt frågan det egentligen?! Varför är vi så snabba och rappa att prata negativt? Det är faktiskt synd och så onödigt. Jag kan komma på mig själv just i två sammanhang i det och båda gånger skämdes jag efteråt och insåg att det var väldigt tankspritt och känslokallt. En av BQ,s brors förra flickvänner hade köpt nya röda höga blanka skinnstövlar och jag tyckte faktiskt inte de var snygga och jag kände direkt att det var inte min stil. Vi var hem till BQ,s kusin och det kom på tal om att hon köpt nya röda stövlar. Jag bara kläckte ur mig som ingenting att nej nej det är inte min stil och det är inget jag skulle köpt. Totalt känslokallt och onödigt. Visst jag hävdar inte att man inte ska stå för sina känslor och såklart ska man säga som man tycker. Fast ska man det om man verkligen inte får en fråga? Nu var det ju ingen som ställde frågan till mig om jag tyckte de var snygga. Varför skulle jag då säga så, det kanske sårade, hade det inte bättre att jag var tyst där och då?!

Andra gången var då min kompis berättade att hennes man sökt till Robinson och jag säger direkt att – Nej det skulle jag aldrig göra. Samt jag berättade varför jag inte skulle göra det. Det var inget illa menat av mig, men min kompis berättade inte då, men senare att hon tyckte det var klumpigt och onödigt sagt av mig och att man ska glädjas åt varandra. Då kommer vi ju just till det Bellis frågade mig, hur skulle jag förklara det för henne?!

Varför jag gillar hösten och varför är det så många som inte gillar hösten?!

Det var faktiskt en väldigt bra och relevant fråga och när jag såg att hon verkligen ville ha svar på frågan fick jag faktiskt tänka till själv varför det är så. I regel om du frågar någon svarar nog alla att de gillar hösten för att de gillar 1) Den krispiga luften 2) Modet 3) Stora stickade tröjor och att mysa i dem framför teven med tända ljus. Varför man inte gillar hösten svarar de flesta att det är för 1) Mörkret 2) Långt tills man har ledigt igen 3) Ångest. Känner någon igen sig på någon punkt? Men är det verkligen så självklart att man alltid får allting på beställning jämt? Tror ni inte att det många gånger kan vara ett negativt mönster man behöver bryta när det gäller den dåliga sidan? Likaväl som man kan säga varje år vad det är man gillar man hösten då. Varför kan man då inte försöka bryta det negativa mönstret och se några ljusglimtar i allt?! Ja nu ska jag inte på något som helst vis undervärdera något eller någon och jag ska heller inte säga att man kan bryta bort något bara sådär. Alla har vi våra anledningar och det kan bero på värk och mer djupt ingrott, OK! Det jag menar att är det verkligen bara H Ö S T E N som är hela problemet när det gäller ångesten? Är det bara negativt med hösten och att mörkret kommer? Har man ångest för att man måste vara mer inne, trivs man då verkligen i sitt hem? Ja jag menar med tanke på att inget verkar vara bra, det är bara en tanke. Har inte sagt att man överdriver eller att man inte får ha ångest för mörker och vinter kommer. Jag skriver bara att ibland kan det vara bra att bryta en ond spiral och punkta upp ljusglimtar för sig själv så kan man nog med det sagt också må bättre. Förstår ni mig, eller tolkar ni mig som jag är fientlig? då tolkar ni mig helt fel i så fall och det är tråkigt.

Jag tror dock och kan se till folk i min omgivning att jag tror att man faktiskt kan se lite positivt i allting så är det faktiskt inte så pest som man målar upp det till. Vi vet ju att vi har olika årstider och vi har ju faktiskt ett klimat som behöver olika årstider också. Se det mer med glimten i ögat. Ja detta fick mig att tänka till då min dotter snart 7 år undrade varför folk gnäller och tyckte det var tråkigt när man talade illa om den årstid hon älskar mest. Här skriver ångestförbundet om vad man kan göra om ångesten kommer och det är många bra nyttiga tips. Jag vill med detta få sagt att vi är ibland snabba att svara det som vi förväntas svara för att vi lever i en ond sprial. Säg emot dig själv ibland så kanske du faktiskt inser att du kan bryta det negativa. Det har i alla fall fungerat för mig massor av gånger

All kärlek till er!

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig LÄS HÄR, det löser vi på mindre än 1 sekund!

✓ Du behöver bara läsa en gång, till nästa gång vet du

När ska man våga åka?


Rosa boots från LEJON-TEXRosa Gummistövel från Lejon

Rosa varmfodrad gummistövel från LEJONAspen vattenavvisande hikingsko

Hej

Nu dammar det verkligen i min plånbok på klädkontot måste jag säga. Tösen har nu fått skalkläder, fler par skor för olika syften, vinterkläder (köpte för det märket jag ville ha är på stor REA – Lindberg Utförsäljning) Då måste man passa på, i vinter kommer de att vara dyrare således då. Samt vi har även fått fylla på hennes garderob med vanliga kläder också. Nu är det dags att unna oss lite egentid BQ och jag någon kväll, det är verkligen dags. Lät att man glömmer bort at ta vara på det då vardagen bara går och går. Vi skulle behöva unna oss en hotellweekend eller något och bara få vara och unna oss lite lyx.

När ska man våga åka?!

På tal om annat så har vi inte träffat mina föräldrar än, inte sedan i februari faktiskt då pappa var dålig. Pappa låg ju då också inlagd på sjukhus för han fått vätska i lungorna efter en lunginflammation i vintras. När han sedan blivit frisk så vart han dålig igen och blev inlagd igen på sjukhus och fick vätska tillbaka i lungorna som bidrog till lungsäcksinflammation. Nu mår han ju bra, men vi har inte vågat åka ner med tanke på coronaläget. När ska vi våga åka neråt då? Vi känner att vi måste åka ner nu i oktober för pappa fyller år, han fyller jämt och för mig är det hjärtskärande att jag inte kan träffa dem. Vi har planer på att bo på hotell över en helg och så får vi umgås med dem utomhus om dagarna. Det är vidrigt och så enkelt att säga att det är väl bara att åka, NEJ det är det faktiskt inte. Båda mina föräldrar är i riskgrupp och inte så lite heller. Mamma har hjärtfel, kärlkramp och pappa har varit sjuk som jag skriver ovan. Lek med tanken själv hur det skulle kännas att ässcch vi tar en chansning, det går säkert bra?

Vem skulle våga?, skulle du?!

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig LÄS HÄR, det löser vi på mindre än 1 sekund!

✓ Du behöver bara läsa en gång, till nästa gång vet du

När man är förtvivlad och känner uppgivelse

Hej söndag och söndagsrader

Vi har fortsatt en lugn skön helg som härpå att vi har tvättat en massor. Tvätt i hela lägenheten efter det sedan är ju mindre kul, men alltid skönt att ha det gjort då man ser att ens tvättkorg som var smällfull minskar drastiskt. Vi var iväg till en lekpark med Bellis också och fick frisk luft allihopa, skönt skönt. I kväll är det ett nytt avsnitt av ÄLSKA MIG igen på Viaplay och det är en bra trovärdig serie.

Serien är trovärdig och man kan känna igen sig i mycket.

Jag tycker om serien just för att man känner att den är trovärdig och man kan peka på deras känslor i olika sammanhang. Serien Älska mig finns ju i två säsonger och jag har gillat dem båda. Jag kan känna igen mig i Josephine Bornebush karaktär när hon är förtvivlad och känner en uppgivelse kring allt. För att inte avslöja för mycket för er som inte sett serien så kan jag bara säga att jag kände igen mig mycket i hennes och pojkvännen Peters känslor när vi genomgick IVF BQ och jag. Man måste se myntet från bådas sidor och det är kämpigt både för kvinnan och mannen och det tycker jag att de återspeglar bra här trailer för säsong 2. Har ni sett serien och kollar ni på säsong 2 nu?

En känsla som är lite jobbig och tynger mig lite!

På tal om känslor och hur man ska hantera allt. Jag är nervös och pirrig inför imorgon och APL 5 veckor framåt. Det är såklart jätteroligt också och så nyttigt, men idag har det känns lite nervöst och med det också lite jobbig känsla faktiskt. Jag vet att det kommer att gå bra och man kommer halka in i rollen som en av dem och man också kommer känna som om att man jobbar där. Det tar väl någon vecka tills jag känner mig bekväm. Sedan är det väl också vad de kräver av mig och vad jag känner att jag vågar ta för mig och så. Jag hade inte känt samma alls om jag skulle varit där för ett vikariat, men nu känns det mer som man ska granskas så mycket och det är en känsla jag inte helt är bekväm i faktiskt. Samt att jag känner lite press att man får ju inte bli sjuk, inte heller Bellis heller för då kan jag få sämre betyg av osv.

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig LÄS HÄR, det löser vi på mindre än 1 sekund!

✓ Du behöver bara läsa en gång, till nästa gång vet du

Vad snygg du är älskling!

Hej!

Tänk jag tycker det är skönt då denna tiden på året kommer. Man känner sig faktiskt snyggare och bekvämare och modet är snyggare. Jag vet att jag förmodligen klassas som jag har ”fin kropp”, men jag ser det verkligen inte själv, TYVÄRR. Häromdagen då jag bytte om för att gå en powerwalk så kom BQ intill sovrummet. Bellis börja prata med mig så noterade inte att BQ stod och ”kolla in” mig. När jag sedan vänder mig för att titta på BQ säger han – ”svordom” vad snygg du är älskling?! – Vaddå? tycker jag?! – Du har verkligen helt perfekt kropp!!. Jag kan tyvärr inte ta det till mig för jag kommer aldrig tycka så även att jag vet att jag är fånig för det är så många människor som tampas med sina kroppar som förmodligen skulle vara nöjda om de var som mig.

Waoow, vad snygg du är älskling!

Såklart tar jag till mig det min partner säger, det är väl väldigt smickrande att få höra och att han efter 20 år fortsatt tycker så. Får med det sagt säga T A C K! Jag kommer dock aldrig känna mig bekväm på badstränder och med tighta kläder hur ”snygg” jag än uppfattas. Det sitter i sedan långt tillbaka faktiskt. I högstadiet fick jag för mig att jag var ”tjock” trots att jag var smal som ett spett. När jag var 14 år gammal vägde jag 42 kg tror jag det var och var jättesmal. Jag försökte gång på gång stoppa händerna i halsen för att kräkas upp maten, men jag lyckades aldrig kräkas. Mamma uppmärksammade detta och fick skolsyster att kontrollera så att jag åt i skolan. Hon kontrollera även så att jag inte gick för att kräkas upp maten. Det visste ju inte jag om, så eloge till min fina mamma där. En kille i gymnasiet skojade med mig och sa – Hörru tjockis, sedan minns jag inte vad han sedan sa, minns bara de orden. Han menade ju såklart tvärtom, men trodde väl att han var rolig och kalla mig tjockis för han menade väl att jag uppenbarligen inte skulle ta åt mig. När jag var gravid så gick jag ju såklart upp, men jag vägde inte mer än vad många gör enligt sin standardvikt. Jag gick upp 11 kg och gick sedan ner dem och 8 kg till när jag fått tösen. Jag var då smal som ett spett igen och de flesta sa – Men Mirre nu är du smal! Ja som att det är ok att säga så, det tycker jag inte. Då började hjärnspökena på mig igen att jag måste vara såhär smal nu. Jag ställde mig dagligen på vågen och hade jag gått upp 3-4 hg så fick jag lite ”panik” Nu har jag gått upp i vikt efter att jag var så smal, och klassas nog som normalviktig. Men jag är inte nöjd och det är det som grämer mig. Varför kan man inte vara nöjd någon gång, samt jag tycker att jag vid min ålder borde vara det. Men det är jag inte och jag blir faktiskt ledsen på mig själv och dessa hjärnspöken.

Dock håller jag detta borta från tösen. Hon ska inte höra från sin mamma att hon hakar upp sig på lite småfjant som ingen annan märker. Dessa hjärnspöken måste man jobba bort, men lovar det är inte lätt.

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig LÄS HÄR, det löser vi på mindre än 1 sekund!

✓ Du behöver bara läsa en gång, till nästa gång vet du.

Vi har faktiskt höst redan nu! – Hur känns det?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 111.png

Hej.

Vilken pangsmäll det vart, sedan fick vi strömavbrott och himmeln öppnade sig och vilka regnskurar alltså. Allt kom i sådan fart att man faktiskt inte hann slå av några apparater och dra ut sladdarna. Det höll på i över en timma om ej än längre och strömmen var också borta lika länge. Jag skulle gå ut och fälla ner parasoll och ta bort blommorna och då vart jag dyngsur. Det behövdes för oj vilken skön luft det vart efter det. Gillar ni åska och regn? Bellis säger att naturen duschar och åskan och blixten är naturens schampo och balsam, poetiskt tycker jag.

Vi har faktiskt höst redan nu! – Hur känns det?

När kommer hösten egentligen?. Det fick detta väder mig att tänka på när det vart sådan tvärvändning på bara en timma. Räknar ni hösten från första september eller när träden och löven har skiftat färg?!. Hösten har ju egentligen olika tid beroende på vart i landet man bor. I Kiruna räknas hösten redan nu från mitten av augusti. I Stockholm klassar man att det är höst i slutet av september. Längre ner i landet som Malmö då är det inte höst förrän mitten av oktober om man kollar efter statistiken som tagits fram av SMHI. Hösten kan även klassas som höst under kalendermånaderna sept, okt, nov om man räknar som en kalendarisk variant. När man själv tänker höst tycker jag att det är så. Efter november tycker jag att det är vinter. Dygnets medeltemperatur måste vara lägre än 10°C fem dagar i följd för att det ska klassas som att hösten startat då. Jaja nåväl, än har vi sommar några veckor till, vi hoppas på en brittsommar och lite sensommar. Kan dock önska att det behöver inte vara fullt så varmt som över 30gr som det varit nu senaste dagarna. Tycker nästan lite synd om barnen i skolan då det är så varmt, de behöver ju fortsatt sommarlov då kan man nästan tycka.

När tycker ni att det är höst?

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig LÄS HÄR, det löser vi på mindre än 1 sekund!

✓ Du behöver bara läsa en gång, till nästa gång vet du

Tungt i bröstet och riv i halsen

Hej.

Söndag, sköna söndag och jag är väldigt pollenallergisk. Det river i näsa och hals. Känner så väl igen det för är så här varje år denna tiden på året och mycket värre kommer det bli. Jag kommer få hostattacker och ha stort tryck i bröstet. Jag får alltså allergiastma när det är pollen och märker att den är på gång igen. HATA pollen, VERKLIGEN! Jag kan inte gå ut och gå idag för jag mår ej bra av allergin. Men är så stolt, jag har gått 1h rask powerwalk varje dag i 3 v och även då regnet hängt i luften. Får se hur jag mår i kväll om jag kanske kan gå då. Dock visar min pollenapp att det är höga halter pollen här så bäst att hålla sig inne må hända. Men inte så kul det heller då solen skiner. Jag äter pollenmedicin under pollensäsong, men jag har annan stark dos av kortisonmedicin att ta till mot astman då det är än värre. Jag får bara ta dosen i 3 dagar så måste invänta allergin lite till. Ibland kan det faktiskt bli så att jag ej behöver ta för det lugnar ner sig ändå. Förra året fick jag ju ta det eftersom jag fick tunga andnings-svårigheter och så fort jag pratade så hostade jag så jag kräktes. Jag måste också ringa min läkare i morrn för det står att jag ska ta 5 tabletter på morgonen, FEM?, (seriöst?!) antar att det är såklart rätt, men tycker att det låter mycket. För tänk om det blivit tryckfel och jag tar 5 fast jag ska ta en. Förra året fick jag denna snabbdosering i flytande form då jag fick åka in akut för detta. Då skrevs det ut i tablettform, så antar att 5 tabletter är samma som den flytande dosen jag fick. Men lika bra att ringa och dubbelchecka!

Egentid och lugn och ro

Jag har egentid sedan 10 i morse. BQ och Bellis träffar en kompis till honom och hans son i en lekpark och har gjort nu ett tag. Jag behövde få det idag för jag är överallt och ingenstans numer känns det som. Jag har sminkat upp mig och har fin klänning på mig. Känner mig extra fin idag fastän jag mår som jag mår. Det är skönt, man måste få känna sig extra fin ibland även om man egentligen inte är 100%. Bellis är ju också väldigt snorig, det är pollen på henne med, man märker ett mönster på henne. Eftersom det är coronatider så har man ju hållit henne hemma då hon är som snorigast. I hennes fall blir det bara nysattacker och snorig täppt näsa. Hon klagar ibland på kliande ögon med. Så hon är nog lika pollenallergisk som mig. Hoppas innerligt att hon slipper allergiastman, tvi tvi i händerna det får inte ske.

Börjar ni nysa nu efter detta blogginlägg, ATTJOOO?!

✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig LÄS HÄR, det löser vi på mindre än 1 sekund!

✓ Du behöver bara läsa en gång, till nästa gång vet du.