Hej, här har ni mig, Mirre en Oskarshamnare, som nu bor med min familj i Dalarna. Här skriver jag ner mina tankar i text och bild. Jag studerar nu till barnskötare, elevassistent, aktivitetsledare för fritidshem som nytt yrkesval i mitt liv. Jag har tills nyligen jobbat på privat klinik som tandsköterska.
Lycklig flickvän till BQ sedan 2001, efter 7 års kämpande och av dem 2½ års försök via IVF så föddes vår fina dotter, den 23 Nov - 2013. Välkomna hit, mycket nöje ?
Alltså jag kräver inte att man ska besöka mig, kräver heller inte att man ska känna ett tvång inte alls. Tyvärr känner jag sedan jag sluta blogga på nouw att det är som en isolerad bubbla inne på NOUW. Bloggar jag där är det dem som följt mig i massor av år som besöker mig direkt. Det handlar inte om själva besöket, det är mer nonchalansen kan jag tycka. Vissa har t.o.m skrivit om mig att jag är deras favoriblogg, gjort länktips osv osv. När man gått ut nouws väggar är man inget värt längre känns det som.
Man blir besviken och faktiskt sårad.
Tycker detta är tråkigt, så jag känner faktiskt att jag struntar i er jag också nu. Det handlar om att ge och ta, & varför sluta följa en blogg som ni dagligen skrev och besökte bara för man inte bloggar på nouw längre?. Det gör mig faktiskt besviken på vissa.
Det går dessutom följa min blogg i ert flöde i alla fall
Klicka följ nedan, då får ni mina uppdateringar i ert flöde fast min blogg inte är nouwblogg på nouw. Då hamnar mina uppdateringar där i alla fall! BRA grej med nouw att man kan följa andra bloggar ändå utanför nouw i sitt flöde, min wordpressblogg lägger ni till på länken nedan.
——————–>FÖLJ PÅ NOUW (trots att det är wpblogg)<———————-
Idag är jag hundvakt åt denna godingen, vi har nu varit ut på en långpromenad, så skönt. Kallt var det, men ändå så härligt. Nu är vi hemma och både han och jag har ätit frukost och nu är det lite bloggtajm för att sedan stänga ner allt sådant och sjunka ner i pluggandet igen. Idag är det även studiecirkel på skolan efter lunch. Där hör ni min dag och bästa sällskapet har jag minsann.
Hur är det med er, hittar ni motivationen?
Jag måste hitta motivationen igen, detta håller inte. Jag måste komma igång och röra på mig. Speciellt nu när man sitter mer då man studerar, annars blir det inge bra på många plan. Hittar ni motivationen till vardagsmotion? Hur gör ni för att finna den? Det finna ju flera sätt att motionera i vardagen om man tänker efter. Man kan lägga till mera än man tror.
Tips 1: Jag tar bussen med Bellis på morgonen, men jag går alltid en rask promenad tillbaka igen från hennes skola. Det är en 20 min promenad och det är 20 min viktiga steg.
Tips 2: Vi är dagmatte åt Enzo flera dagar i veckan. Det har jag sagt ja till med flit för att komma ut på promenader. Då måste man gå, finns ingen återvändo. Man har inte samvete.
Tips 3: Tar promenad till Bellis skola igen då jag ska hämta henne istället för att ta bussen. Bellis och jag tar bussen hem från skolan sedan.
Här kan ni få flera tips på vardagsmotion som jag tyckte var jättebra
Idag var det verkligen vår i luften hos oss, solen sken på det också. Nu längtar jag än mer tills min bruna skinnjacka kommer, så jag får använda den – beslutsångest deluxe, Det är väl V Å R om något då man tar fram midjekorta skinnjackor. Korta jeansjackor är istället S O M M A R. Idag såg jag snödroppar vid Bellis skola, så fina så. Vad är vårjacka för dig? Någon du förknippar just med vår?
Hur ofta har ni sotaren hos er?
Idag hade vi sotaren hos oss, och ojoj jisses fick ju nästan skämmas då han öppnade plåtskåpet vid spisen och man fick se dammet där i. Jag frågade honom om vi kunde hålla efter och göra rent där själva?!. Han rådde att man inte gjorde det, just för vissa lösa delar man ska göra rent var extra känsliga. Jag frågade då hur ofta de kommer och rengör och kontrollerar. Han sa då att det var 4 år sedan de var här senast. Det fanns visst ingen rutin på det utan sotarna själv ringer då och då för att boka in med bostadsbolagen. Sedan kan ju vi själva in vår tur boka in sotaren själva och betala.
Hur ofta kommer sotaren till er?, rengör ni något i alla utrymmen där själva?
Cykla utan stödhjul, när slutade era barn med det?
Bellis envisas fortsatt med att cykla med stödhjul, hon vill inte sluta med det. Vi har försökt få henne att sluta i somras, men hon VILLE INTE. Vi kände då att vi bara motarbetade henne. Vill la därför ner det projektet i höstas och tänker nu ta tag i det igen. Vi har i alla fall tänkt träna henne nu & när hon fått in tekniken så ska hon få en ny cykel. En cykel anpassad för hennes ålder idag. När började era barn cykla utan stödhjul?
Det gör mig något frustrerad, alla barn är olika. Dock märker man att hon ligger långt efter vissa barn när det gäller cykling. Det det handlar om i Bellis fall är att hon blir så arg och tvär vid motgångar. Det jobbar vi massor på det också. Det gör att när man ska lära sig sådant som då att cykla, lägger hon av om det krånglar. Vi försöker då peppa och fortsätta förklara, men då är hon så sur och tvär att det inte går att övertala just då.
Den är jag sugen på att köpa till henne, så snygg Impulse Runner Barncykel
Hur mycket är rimligt att lägga på sig själv varje månad?
Jag lägger mycket pengar på mitt hår varje år, då jag är väldigt noga med det och dessutom blir man fräschare. Det kommer jag aldrig sluta med, har man väl börjat med det kan man inte sluta, inte sant? När det gäller hår är det inte bara frisörtiden. Det är även schampoo, sprayer och sådana produkter med, för jag köper endast sådant hos frisören. VILKA PRODUKTER ANVÄNDER NI? Jag använder Maria Nila, de funger toppenbra på mig och behåller färgen och jag får inte fett hår som jag hade problem med innan.
Maria Nila Soft, detta paket brukar jag köpa Maria Nila Duo Soft, ibland använder jag True Soft Argan Oil. Dock blir det inte så mycket numera då jag är kortklippt. Det var innan för torra partier då jag hade längre hår. Numera klipper frisören bort det torra för var gång.
Fixa ögonbryn, färga ögonfransar & fixa naglar.
Jag har också varit sugen att förlänga ögonfransar, eller färga och fixa ögonbryn på salong. Dock har BQ sagt lite stopp till det, samt även jag själv. Jag fixar ju även numera naglarna och sammanlagt för allt skulle det bli för mycket varje månad att lägga på enbart mig. Jag har valt bort att förlänga/täta ögonfransar just för att jag redan har långa och dem är redan av bra kvalité. Nog skulle det vara skönt att få dem fixade så man slapp sminka dem varje dag. För ja!! jag sminkar mig varje dag, känner mig naken annars. Nu härnäst är det dags att fixa naglarna, för dem börjar bli dags som ni ser på bilden att de klättrat upp lite. Men jag får härda ut tills lönen först. Jag var ju nyss hos frissan så måste vänta. Mig kostar det mellan 1200–1500 varje gång hos frissan (jag går 6-8 vecka) + att vi alltid gör Bellis då med som vi betalar 300 för. Skulle jag göra både naglar och fransar med blir det minst 1000 – 1200kr till + kostnad för det jag lägger på naglarna också. Då ska vi räkna med att jag använder frisörprodukter, plus mitt smink. Skulle jag då göra allt hamnar vi nog på 5500- 6000kr var 6-8:e vecka med allt inräknat. Klart man är värd det, men är det rimligt? Vad unnar ni er själva månadsvis? Detta är ju helt upp till var och en, vad man har för inkomst och vad man vill lägga det på.
Detta ovan jag pratar om är för utseende. Träningskort och massge, spa och sådant räknar jag inte in på detta jag skrev ovan.
När våren är här tar man fram cykeln.
Ja där är vi nu, igår hämtade jag Bellis med cykeln. Hon tyckte det var superkul, och var jättenoga med att påpeka att jag skulle hämta henne med cykeln idag med. Igår då vi cyklade hem så räknade hon antal parkerade bilar vi cyklade förbi och hon räknade till 96 st då vi var hemma igen. jag har funderat på hur länge man får cykla med dem? Hon kanske är för stor eller?, men det är inga problem alls egentligen.
Hur länge cyklade ni med era barn i stolen? Att cykla med henne tillsammans i trafiken är inte aktuellt ännu.
Idag på skolbussen så kom en klasskamrat till Bellis storebror på skolbussen själv han hade inte A med sig. Han såg stressad ut, han klev på bussen och sa – Jag måste vänta på min syster. Buschauffören sa att han inte kan invänta det och pojken går sätter sig framför oss. Då ser jag att hans ögon fylls av tårar, så jag får sätta mig med honom och får trösta honom. Jag frågar honom vart A är och han blir ledsen och orolig att hon står där själv nu när vi åkte iväg. Jag förklarar för honom att vi måste ringa upp mamma eller pappa vilket vi gör också. Han gråter så mycket att man inte hör vad han säger.
Så fantastiskt fin storebror – syskonkärlek.
Det märks att han är jätteskamsen och orolig för sin syster att han gjort något fel. Vi pratar i alla fall med pappan och han ska skjutsa A till skolan. Pojken får också prata med systern så att han hör att hon är ok. Busschauffören kommer även och pratar med pojken vid ett stopp och han är faktiskt nästan otröstlig. Det är jag som kan lugna honom just för att han känner igen mig eftersom Bellis är klasskamrat med hans syster. När vi kommer till skolan tar jag och Bellis honom till rastvakten så hon kan ta över och pojken tittar bara hela tiden ut mot bilarna för han vill se att hans syster och pappa kommer. Busschauffören går också ut och pratar med rastvakten och dem checkar av allt.
Hur ska vi tolka detta nu då? – Slutsatsen?
Vad säger vi nu då om detta egentligen? Många tankar rör sig i min skalle. Ja hur tänker ni i det hela? Om inte jag varit på bussen, hur hade det då hänt? Man antar väl att busschauffören ringt föräldrarna, eller? Hade pojken fått vänta ända till han var framme vid skolan då innan någon ringt föräldrarna vad tänker ni? Sådant här gör att man blir orolig att låta tösen åka själv. Pojken går i klass 2 och syster då i förskoleklass. Borde inte mamma, eller pappa följa med så de ser att båda barnen går på bussen?, är man stor nog att hantera detta då man går i 2:an att ansvara att båda kommer med bussen? Pojken var ju helt lamslagen och jag fick trösta så jag kunde förklara att vi måste ringa mamma och pappa.Pojken då, skulle han ej gått på bussen och inväntat syster? Hur hade det blivit då? Då hade dem ju varit övergivna där och ingen kunnat ta hand om dem? Busschauffören då i sin tur? Han valde ju att överge ett barn för att hålla tidtabellen, är det samtidigt rätt?
Vad anser ni i detta!, vem gjorde fel eller rätt?!, finns det fel eller rätt i detta?
Nu sprider vi lite bloggkärlek igen, klart vi hakar på Kamillas länktåg denna veckan,
Hej.
Sprid lite Bloggkärlek! Något som vi som bloggare är bra på och bara kan bli ännu bättre på är att sprida kärlek mellan och till varandra. Genom att länkatill varandra och får vi synas på andras bloggar. Vilket är ett bra tips för att få mera trafik. Nu vi kan stötta varandra ännu mera. Jag är länksugen igen – hänger ni på tåget?
♥ Dela bilden på din blogg och länka till hennes blogg. ♥ Skriv i Kamillas Kamera kommentarsfältet att det är gjort! ♥ 20 / 2 Lägger Kamilla upp en lista med alla deltagarna som anmält sig på hennes blogg. ♥ 21 / 2 Publicerar vi allihopa listan (med länkningar) tillsammans med bilden senast kl:15
Bellis har sedan hon var liten alltid fått lära sig att man städar efter att man har lekt, och helst gärna att man städar undan det man lekt med då man börjar leka med något annat och det brukar i regel fungera. Jag har köpt en tvättkorg till henne som står på hennes rum nu (ja inte där mitt på golvet såklart). Det tar hon på fullaste allvar. Hon lägger sin smutstvätt där då hon byter om efter dagen eller då hon ska lägga sig. Det gör att hon blivit mycket nogare med att plocka undan efter sig. Det har blivit en rolig grej, hon tycker det är roligt att se när tvättkorgen blir ful. När tvättkorgen blir full får man bära den till tvättstugan för då är det dags att tvätta. Hon lägger inte kläder där i bara för att utan hon lägger verkligen där i då de är smutsiga.
Men det känns ju som man bara tjatar utan respons?
Kan det känns så, ja det kan det. Ibland vill barnet inte städa sitt rum, för hur kul är det egentligen? Hur kul tycker vi det är att städa då övriga ytor vi gör? Vi måste ju det för att annars blir det smutsigt och ofräscht. Det måste även barnet förstå. ”Hur kul är det för kompisar att komma hem till dig om det ser ut som bomben slagit ner?” Jag tror på det att man ska inte tjata men man ska vara konsekvent, det kommer man långt på. Man kan också ta det i småsteg. Barnet kan städa det här så gör mamma (pappa) det här sedan. På så sätt fasar man ut så mamma gör mindre och mindre som ett exempel.
Mama tar upp 14 tips på hur man kan få barnet att ta mer ansvar i hemmet – Barnet blir din lilla städare.
Små uppdrag blir stora uppdrag.
På Bellis fungerar det att ge små uppdrag. Hon kan exempelvis få dammsuga vår vardagsrumsmatta och då blir den väldigt bra gjord då också just för att det blir jätteroligt att dammsuga mattan. Hon lägger ner massor av tid på det då. Jag får hjälp, hon lär sig ta ansvar och det blir ett städprojekt gjort. Man kan också ta hjälp att om mamma viker in all rentvätt kan inte du här i strump och underklädshögen då. Du kan lägga mammas, pappas och dina i varsin hög så hittar du respektive strumpa och lägger dem också i mammas, pappas och din hög. Det blir superkul att känna sig delaktig att hitta alla strumppartner tillsammans och rulla dem rätt, inte sant?
Slutade du vara pedant efter du fått barn?
Lär man barnet att det blir lättare att städa om man städar nu istället för sen. Städar du sedan blir det mycket mycket mer att städa då än om du gör det nu. Ditt rum blir som en tvättkorg med smutstvätt som bara växer sig större med saker att städa. Det tycker ingen är roligt och hjälper du till att plocka undan alla dina leksaker och tar undan det du lekt med så är det mycket roligare att leka igen nästa gång på ditt rum. Då ser man också vad som finns, för tänker man efter har man ju många roliga leksaker i sitt rum. Dem ser man inte om det är oreda och inte undanplockat.
Jag har alltid varit intresserad av inredning och noga med att det är fint hemma. Jag vill ha det så också, gäster ska kunna komma oanmälda utan att behöva föranmäla flera timmar innan så jag hinner städa. Barn lär sig genom oss, inte sant. Lär man sig städa och hålla efter på sitt rum så tror jag faktiskt att det återspeglar sig i skolan också. Man lär sig att det är noga med att göra som de vuxna säger.
