När anser man att barnet är moget för det?
När anser du att barnet är redo för att vara ute och leka själv vid en lekpark? Jag frågade min kompis om det sist vi sågs och hennes dotter är lika gamal som Bellis dvs snart 8 år. Hon hade fått börja leka vid närliggande lekpark tillsammans med grannbarnen och att hon gick och tittade till då och då. Det fungerade jättebra för dem och dottern visade att man kunde lita på det och hon hade även sin mobil med sig. Inget att säga om det, det fungerade toppen och då kanske man också kan slappana av på ett annat sätt när man ser att det fungerar.
Anser jag att Bellis är mogen för det än, VET faktiskt inte. Vet inte om jag kan varken säga Ja eller NEJ på det. Känner också att jag vill inte disskutera kring henne alls i detta blogginlägg utan att jag mer vill ha en dialog kring när era barn börja leka själva ute?! Jag vill ha en dialog kring när de således inte behövde gå på fritis längre utan fick ta sig hem från skolan själva. Jag syftar då på att barnen kunde gå hem direkt efter skolan trots att föräldrarna jobbade till typ klockan 16-16:30.
Kan man släppa på de tyglarna då?
Det känner jag att jag har svårt för att kunna släppa på de tyglarna ännu och även svårt för att tro att jag kommer ha det än på ett tag. När är man redo för det, vet jag inte. Istället för att prata om Bellis så tänker jag istället tillbaka till mig själv som barn. Hmm?!, när började jag ta mig hem från skolan själv? Jag vet att jag gick på mellanstadiet i alla fall för jag minns från vilken skola jag tog mig hem ifrån. Jag misstänker att jag gick nog 4:an eller 5:an kanske. Dock jobbade min mamma halvtid och hon var hemma då man kom hem.
Kan man lita på forskningen då – Vad tror du?
Det finns forskning på att barn som får ta steget att ta sig till och från skolan själva mognar snabbare och presterar bättre. Barnen mår bra av att gå, cykla eller åka buss själva just för att de känner sig målmedvetna och får ta eget ansvar. Mamma och pappa finns ju alltid ett samtal bort, inte sant? På sidan”forskning” halkade jag in på och där tar de upp just om detta med att barn presterar bättre genom att barn tar sig till skolan själva, men i vilken ålder är det rimligt då? Kan någon svara på det? Nja det tror jag inte, det får man gå på individ för individ och att som förldrar vet att barnet också tar sig hem och inte glider runt. Jag gick ju hem efter skolan så det gick ju lita på.
Är jag HÖNSMAMMA?, det vet jag inte. Är jag det så är jag det. Jag känner snarare att jag är rädd om det kärste BQ och jag har och att det finns mycket mer fula och våldsamma människor än när jag var i samma ålder och att tänka på bara tanken att någon lurar in henne i en bil får mig att känna obehag kring allt. Samtidigt så stärker man ju inte barnet om man skyddar från för mycket, de måste ju istället lära sig så de själva får självförtroende och inte ens tänker tanken att gå in i en bil som stannar längst vägen. Ja det är svårt, och får för mig att det är svårare för oss mammor ja pappor med för den delen som har döttrar.
➤ När började du ta dig till och från skolan själv och hur gör ni med era barn? När de kommit hem då, vad förväntar ni er att barnen gör? Är det inte risk att de ligger och tittar på mobilen i 3-4 timmar innan ni kommer hem från jobbet. Är det bra att de tar sig hem själva då?
✓ O.B.S! Om du inte kan kommentera hos mig, det löser vi på mindre än 1 sekund!
Om wordpress frågar efter att du ska logga in när du ska kommentera hos mig så känner den av att du har google-konto eller tidigare använt wordpress med den mailadressen. Då vill wordpress att du loggar in på det kontot. För att det ska gå smidigt går du bara tillbaka till min blogg. Du går tillbaka till kommentarsfältet. Använd en mail som inte varit registrerad på google eller wordpress. Har du ingen annan mailadress så hitta på en bara. När du skriver en annan mailadress i kommentarfältet så kommer det att gå att kommentera. Då frågar inte wordpress efter inloggning.
Sweetwords By Mirre 
Risken finns väl att det blir ett slags grupptryck och att mer ansvarstagande föräldrar känner en press.Det låter ju helt snurrigt att barn skulle utvecla mer enbart av att gå ensamma hem.Tillbringar de hela dagen i skolan med kompisarna så tror jag det är tillräckligt.Barn behöver stimulans för att utvecls och där är föräldrarna bäst.Du är absolut ingen hönsmamma.Jodå,farorna i samhället har verkligen ökat och det kan aldrig övetdrivas.
GillaGilla
Alltid svårt att veta som förälder. Samtidigt är det ju som du säger att barnen behöver få växa i sin roll genom att få ta ansvar. Det beror ju på hur långt barnet har till skolan och hur vägen till skolan ser ut. Föräldrarnas arbetstider spelar också in tycker jag plus att jag tror att barnet själv kan signalera när det är redo för nästa steg. Som föräldrar vill en ju att barnen ska kunna ta egna initiativ och bli handlingskraftiga och då tror jag att vi som föräldrar behöver ge dem förutsättningar till det. vår äldsta son började vara hemma när han började fyran och lillasyster när hon gick i tvåan för då hade hon ju storebror hemma. Den yngsta sonen fick sluta fritids någon gång i tvåan och då hade ju han två äldre syskon hemma. Det beror ju lite på hur barnen är och hur ansvarsfulla de visar att de är. Det fungerade bra för våra barn. Jag tror de flesta har fritids trean ut, så ser det ut här på de flesta skolorna i Kalmar.
GillaGilla
Vi har gått på hur barnen mognat och båda de två äldsta var redo att hantera det i 3:an. Deras skola är på andra sidan vägen plus en liten raksträcka. De har gått samma väg till fsk så är väll inrutade på vad som gäller vid vägen och att hemmets regler även gäller utan vuxna. När man kan test köra sitt barn beror helt och hållet på hur man som förälder känner 😉
GillaGilla
Man får gå på barnets mognad.
Mina kids började gå till och från skolan vid 8-9 års ålder. Ibland hämtade vi dem om det var höst och vintermörkt ute.
GillaGilla
Jag tror att det är olika från barn till barn när dom är mogna att gå till skollan eller leka själv 🙂 härligt att hon kan leka lite i lekparken med grann barnen 🙂
GillaGilla
Jag tror att det är väldigt individuellt när barn är redo för vissa saker men generellt brukar man säga att först när de är 10 år klarar de att cykla i trafiken. Sedan beror det självklart också på hur cykelvägen till skolan ser ut. Våra två äldsta barn slutade på fritids efter årskurs 3 och vårt yngsta efter åk 2. Att hon slutade tidigare berodde på att skolan höll på att byggas om och de skulle ha bussats till fritids på annan ort. Det fungerade bra för dem alla tre. Oftast hade de sällskap av någon kompis eller av varandra. Vi bor dessutom i princip granne med skolan så något avstånd att tala om var det inte.
GillaGilla
Ute i lekparken så fick William vara ensam först korta stunder vid 4 år. Dvs gå före från lägenheten dit. Vid 5-6 år lekte han med kompisarna en stund. Egen mobil fick han i fklass och gick hem själv halva vägen I åk 1. I åk 2 gick han hela vägen hem. Han fick sedan välja fritids eller inte från 3:an och vi hade plats där till åk 5 😊.
GillaGilla
Svårt att veta det där. Det är väl upp till föräldrar att känna av när det är dags att ens barn ska gå ut själv. Mobilen o sms kontakt på vägen i början kanske? Kanske inte rätt person o komma med tips eftersom jag har ju inte barn själv men…har en elva år yngre syster som jag varit rädd om / orolig för.
GillaGilla
Eftersom mitt barn är så pass litet (3 månader hehe) kan jag bara säga vad jag hade gjort eller vad jag fick göra. Jag minns inte exakt ålder men jag gick på lågstadiet iallafall men blev hämtad av min storebror och vi gick gemensamt hem (han är 2 år äldre). Jag skulle vilja säga att om man är osäker hade jag nog väntat, tror inte att ett barn mår sämre av att inte få gå hem själv ännu 😀
GillaGilla
Först o främst måste jag säga att bellis liknar mkt dej till utseende :). Sen tror jag att man får nog känna av när det passar att de kan va lite mer självständiga . Men jag vet inte :).
GillaGilla
Svåra frågor det där. Så mycket som spelar in. Var föräldraledig då mina stora började förskola/ skola. Följde dom till bussen i förskolan och efter halva terminen löste dom det själva trots att vi bodde vid en trafikerad väg. Tror dom slutade fritids vid 10 ungefär, och det klarade dom rätt så bra. Minns att morgontillsynen inte erbjöds tidigare än eftermiddagarna vilket jag tyckte var konstigt. Stort steg att klara sig själva på morgonen med tider och allt än någon timme på eftermiddagen.
GillaGilla
Jag tänker att det inte finns några rätt eller fel utan att man får gå efter barnet och omgivningen. Jag bor precis vid dotterns skola så hon har fått gå själv hem redan från första klass. Men jag vet inte om jag varit lika orädd om hon skulle ta buss och så vidare. Hon är ofta ute och cyklar själv eller är på lekplatsen som är bara en minut från oss.
GillaGilla
Här släpper jag ut mina barn, alla utom minsta på 2år, i trädgården och gatan utanför själva. De får även gå till grannpojken och leka själva.
Däremot släpper jag inte iväg dem så mycket längre än så då vi bor på landet och har långt till det mesta.
Barnen är 10, 9 och 6 år.
Själv var jag 10 år när jag började cykla till och från skolan själv.
GillaGilla
Oj frågan är ju så individuell
Våra hade oxå lekpark i närheten och vi såg dem från balkongen . Tim som är äldre tog me de små Han va kanske 6-7år och de små yngre
Tycker och man är larvigsre med ett barn o tredje bara hänger på .
Men ja finns inget svar direkt barn är så olika
GillaGilla
Jag tänker att allt är så så olika för barn till barn med att vara ute och leka själv. Även hur miljön ser ut runt om där man bor. Jag gick själv till skolan när jag började 6 års, vi bodde mitt i mot skolan när jag var liten. Där tänker jag också att det beror på miljön på vägen till skolan. Jag gick inte på frita som att mamma jobbade natt och var hemma när jag slutade skolan. Jag hoppas att mina tankar hjälper dig något 🙂
GillaGilla
Cyklade själv till skolan på lågstadiet ihop med kompisar och sprang till lekplatsen och hem till kompisar. Det var annorlunda på den tiden och i denna fråga på ett bra sätt.
Ja, det finns fler faror idag men man får inte göra det farligare än det är.
Givetvis är det en annan sak om man bor mitt inne i en storstad…
JA det är viktigt och nyttigt för barnen att göra som din kompis barn får göra. Det är så de lär sig och även att få lära sig ta ansvar, att mamma och pappa inte alltid är där och sköter allt.
GillaGilla
Svår fråga… Jag minns att våra äldsta döttrar gick hem själva från första klass ibland, vi bodde ganska nära och jag gick och mötte dem då (jag var hemma och barnledig) men de var ju två, det kändes tryggt och det gick alltid bra. När mellantjejen gick i förskoleklass så jobbade jag som dagbarnvårdare och vi bodde verkligen JÄTTENÄRA hennes skola, vi såg skolan hemifrån infarten. Då gick hon hem själv, men det var ju på samma gata. Yngsta dottern gick på fritids en tid i förkoleklass och första, andra klass och det var kanske 100 meter längre då det blev en ny skola, men hon fick gå hem själv på em och det var aldrig någon väg att korsa och jag tog emot hemma. Jag skulle inte vilja att mina barn gick hem och var själva hemma flera timmar före 9, 10 års ålder tror jag… Som sagt en svår fråga och det beror nog mycket på hur moget barnet är, det är ju väldigt individuellt och kanske inte på hur gammalt barnet är. Jag skulle nog börja med att ”träna” på att gå själv någon liten sträcka någon gång och även ”träna” på att vara själv hemma så barnet kan känna efter.
Att ha mobil kan ju vara en trygghet, men det kan ju tyvärr även vara en risk… risk för att något äldre barn kanske vill ta den från barnet, om barnet har den synligt i handen t ex… vilket kan skapa en oro. Lycka till med dina funderingar, jag tror du kommer fram till vad som passar er 🙂
/Maria
GillaGilla
Oj, tiderna förändras ju så det är ju svårt att jämföra, sen som du säger, det är ju olika från individer.
Jag kan inte påminna mej om att jag hade sällskap med andra än klasskamraterna, ens i de första klasserna. När jag skulle börja 4an flyttade vi ut på landet och det blev längre till skolan, då fick vi åka buss själva och ibland då tiderna och bussen inte passade ihop, gick jag de 3 km, men hade oftast sällskap av kompisar.
Mina egna barn fick nog sällskap på morgonen för det mesta, men de gick till fritids efter skolan tills jag började jobba natt och sov på eftermiddagen. Min yngsta var nog 8-9 år då han gick hem i sällskap av en granne som var dagmamma, och värmde sin tallrik i micron och sen skötte han sej själv medan både jag och en grannen fanns till hands. Han valde att inte vara på fritids. Men det var ett lugnt radhusområde och alla kände alla.
Men idag, vet jag inte hur jag skulle göra, lite beror det väl på var man bor också, hur rörigt det är i området och om de har kompisar att få sällskap med.
GillaGilla