Har bråttom, men gör ändå rätt

Utvecklingssamtal för tösen.

Idag har BQ och jag haft utvecklingssamtal med tösen och ena läraren. Bellis skulle också vara med. Vi hade hemma fått rita ballonger på ett papper och färglägga dem helt eller halvt beroende på Bellis svar på den frågan som stod i ballongen. Vi prata kring det och Bellis fick berätta varför hon färglagt ballongerna så som hon gjort. Vi pratade om vad de gör och hur långt barnen kommit i siffror och bokstäver. Pratade även om att barnen börjar förstå lång, kort och störst minst osv. Det går bra för henne i skolan och hon är duktig och det fick vi bekräftat också. Bellis har lite humör som hon måste tygla, men det blir som sagt bättre och bättre. Hon jobbar lite för snabbt ibland, men har lättare att koncentrera sig om hon får lite hjälp, därför märks det att hon är villig att lära sig.

Har det alltid stämt som ni tror i skolan?

Hur känns det för er när ni går på utvecklingssamtal, visst är det intressant? Man får en helt annan insyn i hur ens barn är. Man märker att saker man ser hemma är bekräftade, man får även reda på hur de jobbar i skolan och hur hon hanterar det. Både BQ och jag var med på samtalet, det tycker vi är jätteviktigt att vi är. Brukar ni gå båda två på samtalen, ? Tycker ni att något inte stämt alls som de säger från hur ert barn är hemma? Bellis vill ha space och det har vi också fått bekräftat hemma. Hon tycker inte om i fall barnen kommer för nära, fröken tog upp ex när de ska gå på led. Bellis uppfattar det då som om de vill knuffa henne och då kommer hennes lite okontrollerade humör fram som vi jobbar med både hemma och på skolan.

En viktig del i lärandet och vår förståelse

Utvecklingssamtal i skolan är så viktigt både för elev, föräldrar och lärare. Man får en ökad förståelse för varandra. Det är ju även så viktigt att eleven själv får formulera och göra sig förstådd tillsammans med läraren och föräldrarna. Dessutom får vi en inblick i hur långt vårt barn har kommit i utvecklingen och lärandet.

16 reaktioner till “Har bråttom, men gör ändå rätt

  • Nu var det ett tag sedan jag hade utvecklingssamtal men kommer ihåg själv att det var lite nervöst tycker jag. Men ändå kul att få visa att man lärde sig i skolan 🙂

    Gilla

  • Nu går ju Wille bara på Förskolan men vi båda föräldrar är med på utvecklingssamtalet. Ingen av oss vill missa samtalen och samma sak när vi har tid hos BVC.

    Gilla

  • Det är roligt att få lära sig mer om hur ens barn är, vi har ju inte varit på så många men det är ändå kul. Och vi försöker båda gå om vi kan för att vi är båda nyfikna på hur det går ❤️

    Gilla

  • Det är jätteviktigt med utvecklingssamtal för att kunna få en insyn i hur det går för sitt barn i skolan. Jag har gått på alla samtal och även haft egna då jag jobbat som lärare 🙂

    Gilla

  • Kan man så är det nog bra om båda föräldrar är med men har man fler barn där hemma kanske det kan vara svårt att få ihop.

    Roligt att det går bra för henne.

    Gilla

  • Jag tänker att det är bra om båda föräldrarna är med på utvecklingssamtalen. För då hänger båda föräldrarna med vad barnet behöver träna på eller vad man behöver tänka på att prata om hemma. Men är det helt omöjligt att båda föräldrarna är med. Så finns det ju inte så mycket att göra åt. Sen & andra sida. Hela tiden säger man ju att barn går först.
    Vad kul att Bellis är villig att lära sig saker & vill framåt 🙂
    Kram ❤️

    Gilla

  • Min mamma var på alla mina. Hela vägen till trean på gymnasiet, där de inte ens behövde följa längre, tog jag med henne. Tyvärr hade jag alltid hög frånvaro och psykisk ohälsa. ALLTID. Redan i åk 1 på lågstadiet sa jag bestämt till mamma att jag hellre kräktes än att gå till skolan. Först i trean på gymnasiet gillade jag skolan. Borde aldrig fortsatt… men det fick alla mig att tro att man borde. Jag borde ha blivit städerska direkt, och sedan kanske glidit in i handels efter ett tag. Helt bortkastat XD

    Ska inte ha några egna barn heller, men jag skulle självklart gå på alla utvecklingssamtal, särskilt som jag vet att lärarna är nästan lika närvarande i ens barns liv som dens föräldrar.

    Gilla

  • Här har jag nog gått på alla barns samtal ensam,Men ska försöka få med mig mannen på Englas samtal som är nästa v ,eftersom det känns extra viktigt med sista samtal på denna skola,sedan blir det högstadiet,så härligt med dessa utvecklingsamtal och mina barn håller i första kvarten själva sedan kommer deras mentor.kram

    Gilla

  • Utvecklingssamtalen minns jag att jag tyckte var roliga, var intressant att få höra lärarna berätta om hur de uppfattade mig osv.. Och få se hur mina föräldrar reagerade. Det är ju super med utvecklingssamtal för föräldrarna får ju veta hur deras barn är med andra, när de är hemma kan de ju v ara på hela andra sätt.

    Gilla

  • Det är olika vem som har gått på samtalen mestadels jag men ibland har även R varit med. Ofta tycker barnen när de blir äldre att det blir för många vuxna och kan känna sig i underläge vid samtal som utv samtal ändå är då det ska diskuteras utveckling, lärande och nya mål. Så jag brukar både i förskolan och skolans värld som lärare skriva att fråga barnet vem eller vilka som de vill ha med sig på sitt samtal. För det är precis vad det är barnets, elevens samtal.

    Gilla

  • Vi går alltid båda två. Jag tycker att det är superviktigt, så kan man så är det bra. Det är alltid spännande att höra om barnens skol-vardag. Vi har haft turen med tre snälla och duktiga ungar,

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s